
I dag knatade vi längs Central Park tills vi kom till vårt mål: Salomon R. Guggenheim Museum. Riktigt läcker utställning med mycket konstiga och intressanta föremål. Kan klart rekommendera det om ni tar Er till New York.

Efter detta var vi tvungna att besöka Ground Zero (fd. World Trade Center). Det är mest en stor byggnadsplats där dom - vad vi kunde se - inte har kommit någonstans än. Är väl en del som ska bort ur jorden såklart. Och vad jag har läst så har det varit mycket dispyter om vad som ska byggas och hur. Hur som helst, mitt emot Ground Zero ligger en stor kläd-outlet. Blev strumpor, New York Yankees-paraply, kalsonger och en Viktor & Rolf-trenchcoat. Och priserna tackar vi delvis den svaga US Dollarn för! När vi gick runt där på outlet:en så ser vi Elijah Wood (tredje kändisen på USA-resan) knata runt och kolla in kläder. Han var klädd typ som vi klär oss! Ett par Converse, jeans och en vit tshirt. Verkar hur skön som helst, gillar att han kollade in kläder på en outlet och inte gick på dom sjukt dyra märkesvaruhusen som finns här. Appråpå det - när vi gick runt i SoHo hittade vi en butik med sjyssta kläder - men där kostade en halsduk över 15000kr! Vi gled snabbt ut därifrån. Inte riktigt vår prisklass.

Även den världskända Apple Store på fjärde avenyn besöktes. Man går ner i denna glaskub och sedan under marken ligger hela butiken som är öppen dygnet runt. Helt löjligt mycket folk. Apple har verkligen lyckats på butiksfronten (i övrigt också). Kunnig personal, olika visningar hela tiden och folk är intresserade på riktigt. Stort Apple.

Sist av allt besökte vi Wallstreet och NY-börsen. Kanske inte jättemycket att se men ändå läckert att vara på Wallstreet. Mycket kostymer i omlopp.



Vi kom till New York i lördags sen eftermiddag. Vi har hyrt en lägenhet för åtta dagar mellan första och andra avenyn mitt på Manhattan. Mycket bättre än så här kan man inte bo här i New York City! Förvisso en liten lägenhet men ack så charmig. Första kvällen i lördags gled vi ut och nattlivet är helt grymt och alla är - som vanligt här i USA - ytterst öppna och trevliga. Dessutom löjligt billigt på barerna. I dag söndag har vi strofsat runt i Soho och shoppat. För min del blev det en Ben Sherman-tröja, ett par minishorts och en långärmad t-shirt från American Apparel och ett bar sneakers från Adidas. Det finns ett löjligt stort utbud och alla märken som man kan räkna med har sin egen brand store i Soho. Till och med Acne, Tretorn och Bo Concept men dom var dock dyra och tråkiga. I övrigt är det billigt, jag menar, jag betalade 230kr för en finstickad Ben Sherman-tröja på rea. I morgon ska vi till Moderna Museet vid Central Park och får se hur vi spenderar eftermiddagen. Tankarna om NYC är redan klara; det är en helt underbar stad och Martin och Erik instämmer. En sak som också väger upp det är maten. Allt jag har ätit har varit riktigt gott. Nu har jag San Francisco och New York på listan “städer jag skulle vilja flytta till”.


Denna bron är fantastisk. Som sagt, återkommer med en San Francisco-rapport. Men kan ju nämna att vi älskar staden.
Jag vill dedicera detta inlägg till Cornell. Ett helt underbart hotell i San Francisco. Ska ni åka hit måste ni bara stanna här. Känns som att gå in i dåtidens charm. Personalen känns som tagen ur en engelsk deckarserie på ett positivt sätt och allt är väldigt fint och personligt. Hyfsat bra pris också. På detta blir man omhändertagen som det vore ens far-/morföräldrar som tar hand om en. Så, ska ni någonsin till San Francisco så bo på Cornell. Det ligger på Bush Street nära Union Square. Lite komiskt att det ligger en känd gaystrippklubb tio meter från Cornell, Nod Hill tror jag den heter.
Jag återkommer med en rapport om San Francisco när jag har lite mer tid att skriva. Vi blev inbjudna på en fest av en tjej som jobbar på hotellet där vi bodde innan - ännu en gång, människor är fantatiska här i Nord Amerika. Någon typ av kubansk fest med 50-talstema. Kan ju inte gå fel.
I morgon är det New York City och vi bor mitt på Manhattan i våran hyrda lägenhet. Återkommer mer därifrån!

Här har vi honom. John Slattery heter den person som vi såg på Los Angeles International Airport och här är den bästa av typ…25 bilder jag tog på honom. Som nämnt i tidigare har jag hans signatur som jag håller varmt.

I dag var första dagen i San Francisco. Förvisso gick vi ut i går och hade det riktigt trevligt. Alla är ju bara så härliga, till exempel så frågade jag bartendern om vart man skulle gå så dök en annan person vid baren in i samtalet och helt plötsligt blev vi sittande med några och snackade San Francisco. Sådant händer inte i Sverige - tyvärr. Till i dag; vi sov ganska länge i dag på grund sömnbrist efter resdagen och en liten droppe bakfylla. Hur som helst, väl ute på gatan fick vi alla samma känsla. Vi älskar San Francisco. Från smutsiga, stora och förvisso fräcka LA till charmiga, mindre och snyggare San Francisco. Vi köpte - givetvis - en Lonely Planet för San Francisco och gav oss sedan ut på gaterna. Promenerade runt vid hamnen, genom stadens olika höjdskillnader och trivdes. San Francisco är nog första staden jag - någonsin - skulle vilja flytta till. I morgon ska vi hyra bil och åka till Redwoods (ni vet jätteträden) och hitta på annat kul med bil. Vi funderar på att göra ett bilhopp, vilket man gör om man kör lite för fort. Det är så sjukt brant här! Vi tre atleter fick ju kämpa upp för backarna.

Scientology är stort här i USA. Erik har redan fastnat.

Jag klättrade upp på en elbox för att få ett bra shot på Alcatraz. Dock var det en jäkla lyktstolpe i vägen så det blev inget bra i alla fall.
Förresten, vi åker till New York på lördag och har fixat en lägenhet mitt i Manhattan för drygt sista veckan på resande fot.
Klockan 17.15
Jag, Erik och Martin sitter just nu på Los Angeles International Airport och hoppas på att komma på nästa flyg till San Francisco. Vi skulle flyga 14.15, men helt plötsligt blev vi utkörda från terminal 4 och alla tvingades ut utanför byggnaden. Det kommer massor av poliser, brandkår och bli ett stort pådrag. Efter en stund kom även LAPD Bomb Squad i en sjukt stor bepansrad buss. Det kryllade av poliser, brandmän, Bomb Squad och civilpoliser (ni vet sådana med kostym och en polisbricka i skärpet som man bara ser på film). En stor folksamling står och väntar i värmen. Helt plötsligt får jag syn på en person som jag känner igen. Well, det var ingen mindre än en av huvudpersonerna i serien Mad Men (Han har varit med i många stora filmer och Mad Men vann en Golden Globe för bästa tv-serie förra året). Fick några bra bilder och vågade efter en stund fram och pratade lite kort med honom. Har nu hans signatur och det räddade mycket av stressen för stunden. Minns dock inte vad skådespelaren heter men ska kolla upp detta när jag får internet. Efter drygt en timma fick vi komma in i terminalen och det luktade bränt och min gissning är att dom har skjutit sönder någons vecka, förhoppningsvis inte någon av våra. Vi blev satta på standby-lista för nästa plan då vi missade vårt 14.15-plan men det blev fullt så nu står vi på standby för nästa plan. Kommer vi inte med det får vi först åka klockan nio i kväll. Väldigt drygt. Visst, det är en resdag men vi hade hoppas att få lite tid i San Francisco i dag. Inte American Airlines fel, men dom kunde i alla fall ge oss någon typ av kompensation men efter att ha pratat med dom så var det noll. Numera går dom under namnet American Airlies. Lite komiskt att vi valde mellan United och American Airlies - men Martins känslor för United var svala efter hans senaste flygresa med dom så det blev American Airlies. Inga guldstjärnor.
Klockan 18.18
Yes! Vi kom precis på 18.20-flyget till San Francisco. Vi är nu ‘bara’ fyra timmar sena till San Francisco. Ska bli riktigt intressant att se kontrasten mellan Los Angeles och San Francisco. Vilka ska vara väldigt stora. Hoppas på att kunna sammanfatta Los Angeles vid tillfälle också. Jag lyssnar givetvis på “The Sound Of San Francisco” och “San Francisco (Be sure to wear some flowers in your hair) medan vi startar inlandning mot San Francisco
Slutligen kom vi fram och hann dessutom testa nattlivet. Efter sex timmar i San Francisco älskar vi det. Helt underbart ställe. Vi bor på Union Squar Plaza Hotel mitt i smeten. Vi vaknade precis och alla är glada med en liten touch av bakfylla.
Vad ska man säga om denna stad? Med Beverly Hills, Hollywood, Westwood, Santa Monica, Venice Beach, South Central, med många fler kända orter. Det är gigantiskt, stadens gränser sträcker sig längs 10 mil av kustremsan och det bor över sexton miljoner i staden. LA består av många centrum som alla sammankopplas av highway - rent av sex filer åt varje håll(!). Inga parker eller sådant. Utan stora vägar och massor av hus. Jag var där i åtta dagar och Martin och Erik i fyra. Varav dagarna tillsammans i LA hyrde vi bil vilket var lite av ett måste i denna gigantiska stad. Bus- och tunnelban-systemet är mer eller mindre obefintligt, att gå är på tok för långt och att cykla i LA är självmordsbenäget. Med andra ord, alla har bil och alla kör för att ta sig någonstans allt. Jag var dedicerad chaufför under dessa fyra dagar då vi avverkade över 500 kilometer i stadstrafik - och visst, det gick ju bra men var lite nervöst när man skulle plöja från innersta filen till yttersta vilket kunde innebära att gå över fem linjer i hög fart. Men som sagt, allt gick fint och vår Ford Fusion fick bekänna färg när gasen drogs i botten vid några tillfällen. Vår bil var i storlek med en hyfsat stor sedan (Volvo S60, SAAB 93, etc) men vår bil var liten i LA-mått mätta. Jag har aldrig sett så mycket SUV:ar i mitt liv och det är inga hobby-SUV:ar utan Hummer H2, Ford Explorer, Cadillac Escelade, med flera riktigt stora bilar. Väldigt sjukt om man jämför med Sverige där utveckling kämpar åt andra hållet. Jag såg inte en bil som var mindre än en Ford Focus. Inga Smart, Toyota Aygo eller andra vanliga småbilar i Sverige. Dom existerar helt enkelt inte i LA. Vilket är helt sjukt och för varje SUV som dundrar förbi hoppas jag Obama vinner valet. Helst av allt vill jag att Al Gore ska bli USAs president i framtiden. Intressant är att det föregår en del reklam i Los Angeles om miljötänk - men inget verkar bita på invånarna. Tyvärr. USA är värst i världen på utsläpp och verkar inte heller finnas något intresse - hos LA-invånarna - att göra något åt det. Till exempel är himmeln aldrig blå i LA utan smoggen färgar den grå-blå och ens hy blir fet och smutsig.
Men nog om miljöproblemen. LA är en cool stad på många sätt. Vi var riktigt turister och köpte en “Star Map” (en karta över vart kändisarna bor i Hollywood och Malibu) och åkte runt och kikade. Var utanför Playboy Mansion, Jackie Chan, David Beckham, med många fler - men givetvis såg man inget förutom en jättegrind och området och dess utsikt imponerade mer än att se kändisars portar in till deras jättetomter. Runt vissa tomter hade dom - helt seriöst - åtta meter höga buskar som täckte all insyn. Utöver detta så körde vi längs kända Sunset blvd och läste av ett par namn på “The Walk of Fame”. Liksom besökte Venice Beach, Santa Monica Beach, Hollywood, Beverly Hills, Long Island och runt omkring. Men ska ärligheten fram är nog LA inget ställe jag skulle vilja bo i. Det är för stort, för smutsigt, för dålig kommunaltrafik och för mycket bilar. Jag - med instämman från Erik och Martin - föredrar mera mysiga städer med parker, gamla vackra hus och en annan typ av själ som inte består av kändisar, silikonbröst, strippklubbar och stora bilar. Ska man uppleva LA ska man ha (hyr-)bil och fem dagar räcker gott å väl.
I morgon - om vi far ordning pa flygbiljetterna - aker vi till San Francisco. Jag ska skriva en utforlig rapport om LA vid tillfalle med bilder, men nu sitter jag pa ett internetcafe pa Sunset Blvd i Hollywood. Vi ser riktigt mycket fram emot San Francisco och langtar efter en lite mysigare och ‘gulligare’ stad nu efter att ha varit i lite mer ‘ruff’-LA.
I går skippade vi våra tjejkompisar här och jag och min nyvunna kompis Derek åkte på egna äventyr. Vi hoppade in i hans svarta BMW M3 och åkte snabbt genom Beverly Hills på Sunset BLVD medan Wu-Tang Clan dunkade på hög volym. Sjukt stora villor över allt. Sedan gled vi in i Hollywood - precis när vi åker in där det är barer så ser vi hur polisen har haffat en kille och går med honom med honom till polisbilen. Coolt tyckte jag. Väl framme en bit in i Hollywood gled vi runt bland barer och klubbar. Det kryllade av neonskyltar, blinkblink-dudes, porrstjärnor och vanliga american dudes. En riktig kulturell upplevelse!
Senaste kommentarer